Call me Kate, 4ply Kate.

Jag har nu fått nog av mina wippar.
Så rask gjorde jag slag i saken och började på Ash och Flo båda av Kim Hargreaves. Båda har också gemensamt att de är stickade på tunna stickor med tunt garn. Konstigt nog så gillar jag det. (Jag fick förresten ett mail från Kim Hargreaves herself där hon konstaterade att Flo var riktigt tråkig att sticka förutom volangerna...)
Veken med tillhörande fäste är köpt i en prylaffär i Uppsala till ett hiskeligt överpris.
Men jag är nöjd ändå.

Lurex...

När Henrietta var liten var lurex ett skällsord.
Man hade axelvaddar, rosa läppstift, stort hår och inte någonting som glittrade. Förutom möjligen plastsmyckena. Iallafall inget i lurex.
Lurex var för rynkiga gamla tanter i leopard. Som rökte.
Sakta, sakta förändras tiden. Lurexen vinner sakta mark igen.
Och Henrietta har börjat sticka på den här.
Ash av Kim Hargreaves, en omöjlig mössa i Rowan 4ply cotton och Lurex shimmer.
Och vet ni vad?
Jag gillar det. Glittret. Strävheten. Alltihop.
Och just då skall de sluta med garnet.
Henrietta hinner inte med att vara inne förrän hon är ute. Suger?
Visst.
Men likaväl, ebay kommer denna kväll att dammsugas för Rowan Lurex shimmer.

Annamodeller

Kolla här.
Åntligen har Anna strumporna blivit klara! Modellen finns i Rowan magazine. Garnet är Rowans 4ply soft och det årgick 3 nystan.
Färgen är mörkare än vad den visar på min bildskärm, men det beror nog på att jag använde blixt.
Jag har nu kvalificerat mig till strumpstickare! Tro det eller ej men detta är mitt första par. Second sock syndrom är besegrat. Någon ring WHO.

Lilla Signes nya tröja

Det är Debbie Bliss´design (Nautical knits) i Rowans cotton denim.
Storleken är 12 månader, men i likhet med Debbie Bliss´tidigare mönster skulle jag gissa att den passar upp till två år.
Vi får hoppas att Signe blir glad. Jag vet att Signes mamma kommer att bli det. En tröja som går att maskintvätta, är unisex och blir vackrare efter användning måste väl bara vara varje förälders dröm.

Hemligheten är avslöjad.

Likt Sherlock hade min km redan räknat ut vad byltet i soffan var och till vem det var ägnat.
Grattis KM!
Jag tror att det åtgick runt elva nystan Noro Kureyon. Mönstret är Jakobsdal av Cornelia Tuttle Hamilton.
Tröjan stickades på rekordtid, sju dagar och monterades på en. Storleken är large.
Och km ser fram emot en varm höst.

Vildäpple

Titta här.
Jag har slagit på stort och köpt bohuskitet Vildäpplet.
Garnet är mjukt och vidunderligt vackert. Fotot gör det överhuvudtaget inte rättvisa.
Jag har ytterligare investerat i addi rundstickor bara för detta.
Men jag har ett litet problem.
Hur trogen originalet måste man vara tycker ni?
Jag har själv litet svårt för mudden längst ned på bohuströjorna. De liksom kniper åt där man är som bredast.
Jag hade tänkt att följa mönstret, men helt sonika strunta i mudden utan göra en viktkant istället.
Eller är det att förstöra originalet?

Ryktet om min *** är våldsamt överdrivet

... eller hur det nu var.
Jag är ledsen att jag inte bloggat på så länge och glad att jag är saknad.
Men denna tidiga höst har visat sig vara fullspäckat av måsten.
Och jag har haft en deadline. Hemligt, hemligt, men involverar en tröja som måste vara klar till på tisdag.
Ovan syns två små bitar av mysteriesjalarna som båda är blockade och nu bloggade. Jag är verkligen nöjd över resultatet, speciellt det faktum att de är assymetriska tilltalar mig. Kan man inte göra någonting mera av vingen tror ni? Dubbelvingad? Fjäril vingad.

Nya knitty är ute.
Mycket vill jag göra, speciellt Henry, den fiskbensmönstrade halsduken. Jag har beställt garnet (Jaeger matchmaker merino 4ply) från ebay. Tyvärr kommer Jaegers garner inte att tillverkas längre, vilket är mycket synd. Jag gillar verkligen deras garn, speciellt har jag fallit för de snygga garnbanderollerna. (Litet patetiskt, men snygga är de.) Men matchmakermerino finns till mycket bra pris på nätet-skynda fynda innan jag gör det.

Men nu skall jag åter till sleeveisland.
Önska mig lycka till.