Lukten av fårfiol

Hade först tänkt att banta julbordet i år.
Listade alla huvudrollsinnehavarna. Listade birollerna. Bestämde i enighet med KM att strunta i den torkade fårfiolen.
Ok, det är nog faktiskt bara jag som äter av den.
Men i morse kände jag mig plötsligt sorgsen.
Jag kunde faktiskt känna lukten av fårfiol som torkats i ugnen i tio timmar. En lukt som för mig är mer jul än lutfisk och ett halvdussin grisfötter.
Naturligtvis fanns inte lukten någonannanstans än i mitt huvud. Men det fick mig attt ändra mig.
Det blir fårfiol i år igen. För luktens skull. Lukten av jul.
Luktsinnet tillhör det mest basala vi människor har. Vilka minnen lukter kan framkalla! Apelsiner och blyerts får mig att minnas skolan och ger mig en lätt huvudvärk. Gran doftar jul.
Blöt häst framkallar nästan berusande minnen av timmar i stallet...
Garnet här ovan är Manu. Alpacka från Yll o tyll.
Det är underbart. Jag skall försöka att inte köpa en härva. Men det är inte något nyårslöfte.
(Jag tror att den luktar gott.)